Pilgrimsvandringar 2022

Det man behöver för dagsturerna ryms i en dagtursäck som rymmer 20-35 l.

Min önskan är att göra JämtNorgevägen mera tillgänglig trots att den går genom vild/ödemark utan tillgång till vare sig logi annat än i vindskydd, under en gran eller i tält som man bär med sig eller möjlighet till mathållning.

Nu har jag gjort ett pilgrimspaket där allt ingår i priset och man behöver bara bära med sig det man behöver för dagen.

Transporter till och från start/ slutorter för dagen ordnas.

Lunchpaket gör var och en i ordning på morgonen vid frukosten.

Gemensamma middagar på kvällarna.

Övernattning sker i eget tält vid Storsjö bygdegård med tillgång till toalett, dusch, tvätt och torkmöjligheter, middagar och frukost äter vi oxå här.

Från Oviksfjällen till Stugudal i Norge


”Min” del av Jämt Norgevägen sträcker sig från Prästbodarna utefter Arådalen/Glen-vägen till Sylsjödammen, en sträcka på ca 9 mil.
Jag har och håller ideellt på att märka om vägen med nya stolpar och nya färgmarkeringar.
Denna del av JämtNorgevägen går genom riktig vildmark där det inte finns tillgång till vare sig affärer, förutom i Storsjö och Ljungdalen, logi annat än i vindskydd efter vägen eller i tält.
Min tanke är nu att göra detta paradis och detta fina vandringsavsnitt mera tillgängligt för alla. Jag håller som bäst på att göra en paketlösning för långvandringen på sju dagar i juli. Vi har basen i Storsjö och bli utbussade till startplatsen för dagsturer och hämtad vid slutplatsen för dagen, logi och mat i Storsjö.
Som jag förstått det så vill man ogärna bära med sig tung packning på sin vandring och det är man tvungen till utefter denna del av Jämt Norge-vägen, det vill jag nu ändra på.
Boendet kommer att vara i eget tält vid Storsjö bygdegård med tillgång till dusch, kök, toalett, tvätt/torkmöjligheter. Möjlighet finns till bad i Storsjön alldeles nära, det brukar vara ganska varmt vid denna tid.

Naturvett och etikett

  • Gör upp eld på iordningställda eldplatser. Släck elden ordentligt.
  • Avstå från att elda under sommarens torrperioder då brandfaran kan vara stor, det kan till och med vara förbjudet att använda friluftskök.
  • Bryt inte grenar och ris från levande träd.
  • Ta med dig skräpet till närmaste soptunna eller hem.
  • Tälta gärna utmed leden men helst intill rastplatserna och inte mer än en natt på samma plats. Gå inte vid sidan av leden där den löper nära bebyggelse eller över odlad mark/skog.
  • Håll alltid hund kopplad.
  • Tänk på att vi befinner oss i renbetesland så undvik att gå rakt mot renarna, ju tystare du är desto lugnare är djuren, då större flockar är i rörelse så sätt dig ner och betrakta och njut

Jämt Norge-vägen – i pilgrimers spår

St Olav och pilgrimer i hans spår

Slaget vid Stiklestad den 29 juli 1030 är ett av de mesta berömda slagen i Norges historia.
I detta slag miste kung Olav Haraldsson livet. Han blev två år senare helgonförklarad och slaget representerar idag införandet av kristendomen i Norge.
Slaget stod mellan kung Olavs styrkor och storbönder från Tröndelagen.
Många svenskar kämpade på kung Olavs sida.
Olav begravdes nära slagfältet och rykten började cirkulera om att han var ett helgon. Efter ett år grävdes hans kropp upp och det var lika friskt som då han dog.
Detta sågs som ett säkert tecken på hans helighet och kvarlevorna, som från och med nu sågs som viktiga reliker, flyttades till Nidaros, Trondheim.

stiklestad.no

Helige Olavs grav i Nidaros blev tillsammans Jerusalem, Rom och Santiago de Compostela de viktigaste vallfärdsmålen för europeiska pilgrimer under medeltiden.
Redan ca 1070 nämner Adam av Bremen i sin krönika att Nidaros var ett betydelsefullt och välbesökt pilgrimsmål. Efter reformationen, i slutet av 1530-talet, fortsatte människor att vallfärda till hans grav.
Detta upphörde dock då svenskarna skändade och förseglade graven under det nordiska sjuårskriget på 1560- talet.
Att besöka heliga platser med helgon som Nidarosdomen har flera förklaringar.
Dels hör det ihop med helgonkulten inom katolska kyrkan, dels med botgöring.
Att besöka en helig plats kunde ge syndernas förlåtelse och minska risken för att hamna i skärselden efter döden.
Pilgrimsvandringar gjordes i syfte att bota sjukdomar eller för att sona ett brott man begått. Vandringarna uppmuntrades av kyrkan och kungen.

Pilgrimsvandringarna gjordes i huvudsak på huvudvägarna då de var knutna till gårdar och byar där pilgrimerna kunde få mat och husrum under färden.
På de sträckor där lederna gick genom glest befolkade bygder uppfördes rast-och vilstugor, själahus. Pilgrimstraditionen och vandringarna har avsatt spår vi fortfarande kan uppleva. Det kan röra sig om minnen, lämningar och platser längs de vägar pilgrimerna vandrade eller sägner och berättelser kring St Olav och pilgrimerna.
De mest kända spåren är de heliga källorna vars vatten ansågs ha botande kraft. Andra minnen som finns kvar är grunder efter vilstugor, offerkaster, kyrkor, skulpturer med mera.

Medeltida skulptur av Olav i St Olofs kyrka i Skåne

Jämt Norge-vägen

JämtNorge-vägen går från Selånger tillsammans med St Olavsleden men tar i Revsund av mer direkt mot Trondheim via Bodsjö, Hackås, Oviken, Storsjö kapell, Ljungdalen över fjällen från Storsjö och Ljungdalen och sammanstrålar med Romboleden vid Sylsjön och vidare mot Trondheim.

Vandringen efter denna gamla väg bjuder på allt från gammal skog, riklig förekomst av vatten, moderna samhällen, jordbruksområden, gamla fäbodmarker och renbetesland till kalfjäll.
I över tusen år har Jämtland/Härjedalen utgjort genomgångsland för transporter mellan Bottenhavet och Atlanten. Man har färdats för att bedriva handel och för att umgås eller för att som pilgrim besöka St Olavs grav. De gamla stigarna användes också när vanligt folk sökte trygghet hos ”naboerne” i orostider och när man fraktade varor som inte tullarna skulle få vetskap om.
Genom transportvägen knöts starka band mellan Jämtland/Härjedalen och Tröndelagen. Man bytte varor, hästar och livskamrat i generationer så att vänskaps- och släktbands faktiskt består än idag.
En viktig färdled i gamla tider var från Bottniska viken, genom Medelpad, Jämtland, nordligaste Härjedalen genom Skarvdörren till Tröndelagen.
Fjällvägen från Ljungdalen till Tydal var i bruk ännu i slutet av 1930-talet.
Benämningar som Biskopsån och Biskopsstugan, på östra sidan av nuvarande riksgränsen, kan ha uppkommit mot bakgrund av Nidarosbiskoparnas visitationsresor till Härjedalen som låg under deras överhöghet.
I ödemarken mellan Oviken i Jämtland och Storsjö i Härjedalen lär det ha funnits vilstugor/själastugor vid Marntallsåsen och Stuguberget. Två husgrunder finns också vid Uggen intill Lövberget. Väster om Ljungdalen har Nedals- och Biskopsstugorna funnits.
Vid Sylsjödammens tillkomst, i början på 1950-talet, översvämmades båda stugorna och en lång sträcka av vägen.

Varför pilgrimsvandra?

Vägen, sanningen och livet

På medeltiden pilgrimsvandrade man för att bota sjukdom, sona ett brott etc.
Idag då pilgrimsvandring åter är populärt så vandrar man kanske av andra anledningar, göra slut på ett livskapitel och påbörja ett annat, bearbeta händelser i livet som påverkat personens liv, längtan efter en paus från vardagen, att få koppla bort huvudet och använda kroppen, söka äventyret.
Många längtar efter en genomtrött kropp och fötter som fått arbeta.
Idag behöver man inte vara religiös eller andlig för att pilgrimsvandra, det kan också vara ett sätt att bejaka sin längtan efter det andliga och att minska den inre tomheten.
Pilgrimsvandring kan vara ett sätt att i den yttre resan göra en inre resa i sitt eget inre för att söka sig själv och de goda värdena i livet.
Man kanske söker djup och mening i livet eller bara vill vara ute i naturen, använda sin kropp och uppleva något tillsammans med andra människor.
Vill man så kan man använda sig av bön, meditation, tystnad och delande.
Pilgrimsvandring är öppen för alla och kan vara allt från en runda runt kvarteret eller en flera dagars kanske månaders lång vandring.
”Vandringen ger uttryck för en längtan efter frihet i en alltför tidskomprimerad livssituation, enkelhet i en konsumistisk kultur, tystnad i en tillvaropräglad av av bild- och ljudbrus, en dos av bekymmerslöshet där livspusslet slukar så mycket av vår energi, långsamhet i en tid av snabbhet och stress, andlighet i en kroppsfixerad tillvaro och delande i en tidsepok av självförverkligande och ytkontakter” Ur ”Pilgrimsstaven”

På vandring

  • Att leva är att vandra från plats till plats och tid till tid
  • Att leva är uppbrott och förändring, förvandling, förväntan och framtid
  • Att leva är att mötas med öppnade sinnen för livsvidgande erfarenheter
  • Att leva är att komma hem med nya steg av liv och framtidstro
  • Att leva är att gå vidare mot nya vandringar, nya uppbrott och möten för att komma hem på nytt

Pilgrimens sju nyckelord

Enkelhet
Jag vill skala bort det komplicerade, resurskrävande och exklusiva och hitta tillbaka till enkelheten. Där livet är närmast.

Bekymmerslöshet
Jag vill släppa den gnagande oron för framtiden och vara närvarande i den vilande och verkande tilliten.

Delande
Jag vill dela med mig vad jag är och vad jag har. Jag vill lyssna och förstå, jag vill sörja och glädjas tillsammans.

Andlighet
Jag vill vidga perspektiv mot det som är bortom tid och rum. Jag vill finna min väg till det som är helt, till alltings ursprung och mål.


Frihet
Jag vill bryta upp från instängdhet, från mina låsningar och från orimliga krav. Jag vill ha fri tillgång till mig själv och mina möjligheter.

Tystnad
Jag vill stänga av skvalet, bruset och överväldigande inflöde och lyssna till tystnaden. Där känner jag livets lugna andhämtning. Där kan ljuv musik uppstå.


Långsamhet
Jag vill stanna upp ett slag när det går för fort. I ett lugnare ät jag mera närvarande och skapar utrymme för både mig själv och andra.

Av Hans- Erik Lindström på Pilgrimscentrum i Vadstena

För att enklare komma ihåg de sju nyckelorden så kan man ta den första bokstaven i orden och bilda ordet FETBLAD. Denna växtfamilj är känd för sin tålighet och sin förmåga att lagra vatten. Mest känd är Kärleksörten som fått sitt namn för att den påstods kunna spå i kärlek.

F – Frihet

E – Enkelhet

T – Tid

B – Bekymmerslöshet

L – Långsamhet

A – Andlighet

D – Delande